Idag har varit en jobbig dag! Det har blivit för mycket för mitt adhd huvud.. Jag skulle fixa kadenssensor och hastighetssensor idag på min cykel. Och detta att läsa instruktionsbok samtidigt som det är en massa delar att hålla reda på och sedan dessutom försöka fatta hur allting hänger ihop. Detta har jag extremt svårt med. Kan inte fokusera på flera saker samtidigt. Och dessutom fick jag en massa post idag. För vanliga människor är ju detta inte på nåt sätt ett problem.. Men för mig blir det en katastrof. en massa papper och räknignar huller om buller vad ska jag göra av allting. Vissa papper kräver dessutom att jag gör något. Och att sedan organisera och hålla ordning på vad som är vad och vad jag ska göra när och hur är hopplöst jobbigt för mej.
Mitt huvud är en torktumlare idag och det är inte kul. Ibland önskar jag att jag vore som alla andra människor. Fast samtidigt är det också min stora skräck att vara "normal" en i mängden.
Det är väl inte riktigt så jag menar nej.. Jag önskar bara att jag slapp den jobbiga sidan av mitt handikapp. Den goda sidan har jag gärna kvar. Men med solen kommer väl även regnet eller vad man nu brukar säga:D.
I min värld måste det iaf vara ordning samtidigt som jag måste ha stimulans hela tiden. Min tillvaro måste vara actionfylld, det måste hända saker. Annars blir jag totalt uttråkad. Kontorsjobb 8-16 vore mardröm för mej. Min dröm som sagt till er som inte har hört.. Starta eget företag inom friskvård, hälsa, personlig utveckling. Skulle vilja jobba mycket med föreläsningar och sådant. Det skulle jag vilja ägna mig åt halvtid. Resten av dagen vill jag vara uppe i bergen jobba som snowboardlärare eller fjällguide. Såklart bor jag i området av Chamonix.
I min värld är allting möjligt. I min värld måste det vara roligt hela tiden:), i min värld måste det hela tiden gå snabbt. I min värld måste allting vara personligt. Jag blir deprimerad av en massa människor, när allting är stort och opesonligt. Litet, mysigt, personligt då trivs jag=).
Jag måste utmana min rädsla för att känna att jag lever. Jag älskar känslan av rädsla. Alltså rädsla på ett skönt sätt. Inte på ett obehagligt sätt.. Ja men ni fattar vad jag menar. Jag älskar inpulsivitet och spontanitet. Jag kommer fortfarande ihåg att jag fick ett stipendium på gymnasiet för det. "För att du med din glädje och spontanitet inspirerat hela gruppen". Vad jag kommer ihåg, det lever jag på än=)..
Nu sitter jag och äter blodpudding medans jag skriver, bara så ni vet. Blodpudding är så inspirerande. :D Så rött och sött. Jah helt galet, det regnar ute. Jag ska jobba i morgon mellan 9-12. Jag borde ducsha. Jag borde rengöra min cykel kliniskt och smörja den. Jag ska skriva lite mejl, sen kommer Jocke. Jag ska dricka te. Dansa lite till min nya favoritlåt mr brightside=) sååå bra. Jag ska cykla tandemcykel på lördag. I morgon ska jag för övrigt träffa några människor som liksom jag har adhd. Då blir det galenskap upphöjt till 3=).
Jag önskar er en sprillans spontan och galen kväll=)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar