Tittuuut. Idag har jag sprungit intervaller och sökt jobb:-). Tänkte nu skriva ett litet coachinlägg:-) Lite mental träning såhär en måndagkväll kan väl vara bra:-)
No pain, no chanse. Visst är det så? Smärtar det inte tillräckligt att bevara det gamla beteendet eller den gamla vanan, relationen eller vad det nu kan vara, så gör vi sällan något åt saken. Ibland kan man låta sig lockas av det som finns längre fram, belöningen. Men ändå, trots att det hade varit bra och nyttigt och säkert fått fart på vikten att träna och lägga om kosten, bli mera positiv, så gör man oftast inte det. Eller att äntligen ägna mer tid åt familjen istället för jobbet.
En anledning till att det är så svårt att ta tag i saker där belöningen ligger fram i tiden är att det vi har i nuet (t ex njutningen av att sitta hemma framför tv:n) är något vi känner här och nu, och kan ta del av. Framtida belöningar har vi ofta bara som en rationell tanke som vi kan förklara och försvara logiskt, men vi känner inget för den. Vi är ju inte där. Soffan är varm och mjuk (liksom midjelinjen...), men det är ju så skönt. Och jag har ju en film i hyllan som är bra, och chipsen står ju framme, liksom koppen med varm choklad (och grädde på toppen). Det är kallt ute, och långt till gymmet, och den där drömfiguren... Egentligen är det ju bara en illusion, någonting som medierna prackat på mig att jag vill. Eller?
Det är otroligt lätt att rationalisera bort det man "borde" göra. Ibland blir vi till och med så negativa och omotiverade så vi säger "det går inte" men alla det går inte betyder egentligen "jag vill inte lägga den energi som krävs". Trots alla löften om att jag ska ha uppnåt det och det så blir det sällan så.
Hemligheten ligger i att man inte känner tillräckligt med obehag eller smärta inför nuläget, och inte heller lockas tillräckligt av framtiden. Men hur ändrar man på det då?
För att skapa triggande smärta kring nuläget kan man fråga sig:
Vad förlorar jag på att ha det som jag har det?
Vilka möjligheter går jag miste om om jag fortsätter med det här beteendet?
Vilka risker utsätter jag mig för om jag fortsätter som tidigare?
Det kan handla om att man blir sjuk, förstör en relation, missar karriärmöjligheter eller helt enkelt att livet seglar förbi utan att du känner att du lever det liv du värkligen vill och känner den glädje du vill känna... Vad som helst som är behäftat med det gamla beteendet, och som du inte önskar. När du har den listan så vet du vilka "smärtor" som finns kring det gamla. Kanske är detta nog för att få igång dig?
Annars kan man också ändra på det faktum att framtiden och alla fina mål du satt upp känns långt borta och teoretiska. Sätt ett datum för när du ska ha nått målet, och så tänker du dig att du redan är där. Notera vad du ser, hör och känner i situationen. Blunda gärna. Gå helt och hållet in i situationen, och upplev tillvaron som den är när du nått ändra fram. Det du har gjort nu är att skapa ett minne av en situation som du vill uppnå. Ett minne av hur det kändes. Och då känns ofta målet närmare, mer greppbart och ännu mer attraktivt. Fråga också dig själv "Hur gjorde jag för att komma hit?". Nu har du både orsakerna till varför du bör förändra beteendet, målbilden, ett minne av hur det är att ha nått dit, och du har radat upp vilka steg som krävs. Kör på. Lycka till.:-)
Tja! Hur går det med ditt jobbsökande!? Jag får ju ganska många nekanden på grund av den här lilla anekdoten med franska språket.
SvaraRaderaHur är det annars?
/Annelie Scholz
Tja det går väl bra. Har sökt en massa jobb men inte fått några besked ännu. Men det känns bättre har ju sluppit Chambre 9 nu, så bara det gör ju att tillvaron känns lite mera glassig:-D
SvaraRadera